Adjektivböjning

Grunderna

Adjektiv får olika ändelser beroende på hur du använder dem.

Så fungerar det

Tänk på ett koreanskt adjektiv som att det har två delar: en stam och en ändelse. Ordboksformen slutar alltid på -다, som 예쁘다. För sig själv är den grundformen vad du ser i skrift, och det är också vad koreaner ropar ut som ett utrop eller säger till sig själva, som 좋다! ('så bra!') eller 맛있다! ('så gott!').

När du pratar med någon byter du dock oftast ut det där -다 mot en annan ändelse.

Varför är detta viktigt?
Ändelsen du väljer ger adjektivet dess betydelse och funktion i en mening. Olika ändelser gör olika jobb:

Att avsluta en mening: För att säga "Den är söt" till någon använder du en meningsavslutande form som -아/어요 (informell artig) eller -ㅂ/습니다 (formell artig).
Att beskriva ett substantiv: För att säga "en söt blomma" behöver du en substantivbeskrivande form som -ㄴ/은.
Att koppla ihop satser: För att säga "den är söt, men..." behöver du en hopkopplande form som -지만.

Du behöver inte lära dig alla ändelser utantill just nu. Kom bara ihåg att adjektiv får olika ändelser beroende på vilket jobb de gör. Det här konceptet liknar mycket grundläggande verbböjning.

Exempel (4)

예쁘다 (dictionary form) → 예뻐요 (conjugated form)
Att vara söt → Den är söt.
예쁘다 är grundformen i ordboken. När du pratar med någon ändras det till 예뻐요 för att göra ett artigt och komplett påstående.
크다 (dictionary form) → 커요 (conjugated form)
Att vara stor → Den är stor.
Adjektivet 크다 (att vara stor) böjs till 커요 för att avsluta en mening på ett artigt sätt.
크다 (dictionary form) → 큰 가방 (noun-modifying form)
Att vara stor → en stor väska
Här böjs samma adjektiv 크다 annorlunda (큰) för att beskriva substantivet 가방 (väska). Detta visar att ändelsen ändras utifrån adjektivets roll.
작다 (dictionary form) → 작아요 (conjugated form)
Att vara liten → Den är liten.
Adjektivet 작다 (att vara liten) böjs till 작아요 för att göra ett påstående.

Vanliga misstag

Att använda ordboksformen (-다) för att avsluta en artig samtalsmening.
Annan betydelse날씨가 좋다.
날씨가 좋아요.
Grundformen 좋다 är helt naturlig i skrift, och du kommer att höra den ropas ut eller sägas till sig själv som ett utrop, som 좋다! ('så bra!'). Men när du pratar artigt med en annan person låter det tvärt att avsluta meningen med 좋다. Använd i stället en artig ändelse som 좋아요 eller 좋습니다 där.